Archivo del Autor: EQP

Vicente Blasco Ibañez en sueco (1910-1936)

Vass och dy (Cañas y barro) (översättning Erik Staaff, Norstedt, 1910)
Förbannad jord (La Barraca) (översättning Adolf Hillman, Norstedt, 1919)
Spanjoren (La horda) (översättning Ella Svanberg, Holmquist, 1923)
Blod och sand (Sangre y arena) (översättning A. Berg (dvs Adil Bergström), Holmqvist, 1923)
Blod och sand (Sangre y arena) (översättning Bruno Lindholm, Norstedt, 1923)
Apokalypsens fyra ryttare (Los cuato jinetes del Apocalipsis) (okänd översättare, Bonnier, 1923)
I katedralens hägn (La catedral) (översättning Bruno Lindblom, Norstedt, 1924)
I vinets bygd (La bodega) (översättning Bruno Lindblom, Norstedt, 1924)
Alfonso XIII demaskerad (okänd översättare, Reuter & Reuter, 1925)
Flor de Mayo (översättning Bruno Lindblom, Norstedt, 1925)
«När de döda befalla: ett kapitel ur novellen med samma namn» (översättning Ragna Aberstén). I Judisk tidskrift, 1928 (1), s. 231-240
De fyra ryttarna (Los cuato jinetes del Apocalipsis) (anonym översättning, Norden, 1932) Fulltext

Bruno Lindholm tradujo 4 obras:
Blod och sand (Sangre y arena) (översättning Bruno Lindholm, Norstedt, 1923)
I katedralens hägn (La catedral) (översättning Bruno Lindblom, Norstedt, 1924)
I vinets bygd (La bodega) (översättning Bruno Lindblom, Norstedt, 1924)
Flor de Mayo (översättning Bruno Lindblom, Norstedt, 1925)

2 poemas desconocidos de Karin Lannby (1935)

En Folket i Bild (nr. 28, 1935) hay dos poemas desconocidos de Karin Lannby:
Cf. Anders Thunberg en Dagens Nyheter (15 de noviembre de 2007)

Dröm om sommaren

Mina fötter längtar efter att gå barfota
i hetstrålande sand
bärande en kropp med fria porer
och ett huvud utan tankar
blott med ögon storöppna
mot den grymt klarblå himlen.

Soñando el verano

Mis pies anhelan caminar descalzo
en arena radiante
llevando un cuerpo con poros libres
y una cabeza sin pensamientos
solo con los ojos bien abiertos
contra el cielo azul terriblemente claro.

Bildgalleri

I mitt hjärtas vinklar
sitta många deliciösa miniatyrer.
Men då jag väntar avtäckandet
av mittsalens monumentalstaty
i skoningslös marmorskönhet
går jag ej i de dammiga sidogångarna.

Galería de retratos

En el corazón de mi corazón
Siente muchas miniaturas delicadas.
Pero luego estoy esperando la presentación
de la estatua monumental de clase media
en desvergonzada belleza de mármol
No voy al polvoriento de lado.

2021. Audio: «Spionen Karin Lannby», de Johan Anstérus.

Más sobre el canon sueco

Un usuario de Twitter: bermur da algunos títulos para el canon sueco:

Novela
Carl Jonas Love Almqvist. Drottningens juvelsmycke (Stockholm, 1834). «La tiara de la reina» es la cuarta entrega de la serie de novelas conocida como Törnrosens bok (El libro de la rosa espinosa) y se publicó en 1834. Es la primera novela histórica original escrita en Suecia. La novela está ambientada en 1792 y teje la historia de la bella pero asexuada andrógina Tintomara en torno al asesinato del rey Gustavo III de Suecia, comúnmente apodado ‘El rey del teatro’, en el escenario de la Ópera Real Sueca de Estocolmo en un baile de máscaras en 1792. En 1970 se estrenó una producción cinematográfica sueco-danesa titulada Tintomara.
Selma Lagerlöf. Löwensköldska ringen (1925)
Gustaf Hellström. Snörmakare Lekholm får en idé (El fabricante de cuerdas Lekholm tiene una idea), 2001. Sueco difícil.
Sara Stridsberg. <strong>Escuela de suenos. 2006.
Birgitta Trotzig. Dykungens dotter, 1985

Teatro
Hjalmar Söderberg. Gertrud, 1906.
Magnus Dahlström. Järnbörd,
Noréns. Personkrets 3:1

Poesía
Stagnelius, Sodergram, Jaderlund, Bjorling, Ekelof

Ensayo
Stig Dagerman. Tysk höst (1947)
Sven Lindqvist. Myten om Wu Tao-Tzu (1967)
Strindberg. Inferno (1897)

Henry Parland: «Bencina» (1929)

Torsten Jovinge (1898-1936): «Kvarteret Bergsund». Norrköpings Konstmuseum, Suecia.

Bensin

Jag är en stor Gud
och mitt pris är 3:40 litern
och människor slår ihjäl varandra
för min skull.

Huii!
då elden kysst mig
och järnet skälver: liv!

vet jag
varför jag så länge
drömt under jorden.

Bencina

Soy un gran Dios
cuesto 3,40 el litro
y la gente se mata
por mí.

¡Uuuuh!
Cuando el fuego me besa
y vibra el hierro: ¡vida!
Entonces
comprendo
por qué durante tanto tiempo
he soñado bajo tierra.